Vid lunchtid söndagen den andra advent presenterades Boken om Böcker. Tio författare medverkar med var sitt kapitel som sin relation till böcker. Det är prästen som skriver om personer i bibeln, antikvariatsbokhandlaren som berättar om hur kärlek till böcker får honom att köpa och sälja gamla fina böcker. Presidenten för den internationella rörelsen av Booktowns berättar om idén med bokbyar och flera ytterligare berättelser som är väldigt olika till sitt innehåll – och mycket intressanta. Boken ges ut av vårt förlag Star in Oval. Författarna medverkar utan ersättning och all vinst går till Borrby Bokby, som är beställare av boken.

Själv skriver jag ett kapitel om min egen profession som jag kan kombinera med mitt ideella engagemang för Borrby Bokby. I Sverige finns bara utrymme för en terapiform i taget. Om det förut var Freud som hade ensamrätt på att beskriva hur vi människor skall förstås så har uppdraget att ”behandla” själens och psykets svårigheter nu övergått till den allenarådande terapeutiska inriktningen KBT. På andra ställen på jorden orkar man tänka att människan är mer komplex än en cykelväxel och tillåter olika terapiformer att få finnas så att människor kan få välja ett förhållningssätt och en behandlingsform som passar dem och deras svårighet.

När jag gick min basutbildning i psykoterapi läste jag om en behandlingsform jag blev nyfiken på. Den kallas biblioterapi. Den ägnar sig, liksom alla former av terapi, åt att ge redskap och insikter för att bättre kunna handskas med livet och alla de trassliga relationer och situationer vi kan försätta oss själva i.Terapeut och klient börjar med att tala om vad som besvärar klienten. Så väljer man ut en bok som kan belysa problemet och ge fler perspektiv och material att samtala kring. Jag tyckte det lät som en praktisk och bra väg. Det vet alla som läser en del att böckerna hjälper oss att få nya synsätt och framför allt möjlighet att jämföra personerna och situationerna i boken med det egna livet.

Efter min utbildning har jag arbetat med många klienter och visst har det hänt att jag föreslagit en bok eller att klienten själv berättade om någon bok. Men nu har möjligheterna vidgats. Genom mitt engagemang i Borrby Bokby har jag nu tillgång till mängder av böcker. Och ett samtalsrum helt fyllt av böcker. Nu står jag inför att börja erbjuda biblioterapi och coaching med hjälp av litteratur.. Lite samtal, en del bokläsning och så mer samtal. Ska bli spännande att se om det finns intresse. Det vet jag ju inte förrän jag har provat. För den som vill veta mer om biblioterapi finns Boken om Böcker att köpa i Qlara Ords butik i Boklängan. Då får man lite Ranelid, Löfström, Stockelberg och Högberg också på köpet! Tre av bokens nio författare är för övrigt Qlaror. Bara det!

Nyfiken på biblioterapi eller boken (som också finns via bokhandeln)? Kontakta mig gärna!

Häromdagen tillbringade jag med 19 Tillväxtare. Det är gänget som deltar i utvecklingsprogrammet för unga med affärsidéer. Under 9 månader har vi träffats regelbundet och utvecklat affärsidéerna. Vi har identifierat kunder, marknader och budget. Deltagarna har stöttat varandra och sporrats till att ta ytterligare steg eller kanske ändra lite inriktning. För några har idéen man gick in med förfinats medan någon annan har bytt ut sin ursprungliga inriktning och hittat en ny väg för sitt företagande.

Mitt uppdrag har varit att ansvara för utbildningen i Tillväxtrummet. Tillsammans har vi jobbat och utvecklat affärsidéer vilket också inneburit en utveckling för många av deltagarna – som människor. Jag tänkte på det idag när fokus var att sälja. Det är ju verkligen inte det lättaste. Det krävs både mod, självförtroende och en del vana att kliva fram och påstå att man har något som någon annan skall betala för att få tillgång till.

Det blev lite av en nostalgitripp och en påminnelse om att varje företagare också måste vara en enveten säljare. I många år arbetade jag som säljare. Jag satt vid en telefon och kontaktade mina kunder. En del avslut tog jag direkt i telefonen men roligast var egentligen att boka träff och ge sig ut med säljpärmen. Då vid slutet av 80-talet och början av 90, när jag var som mest aktiv lärde jag mig att möta kunder. Det var ”marknadsdirektörer” och enmansföretagare, ibland vana köpare och andra gånger helt ovana. Men vid varje tillfälle gällde det att få till det där mötet så vi nådde fram till kundens behov så jag kunde presentera min lösning.

Det är klart att jag som provisionssäljare var nöjd då jag gjort en större affär och kunde skriva in en rejäl summa i min dagrapport. Men även en liten affär vid ett gott möte gav mig behållning, även om det var av annat slag än pengar i plånboken.

Att driva företag är att sälja. Dagens arbete i Tillväxtrummet ägnade vi mycket tid åt att diskutera vad vi egentligen säljer. Är det varan och tjänsten vi ska fokuserar på? Och vad innebär det i så fall? Det är lätt att begränsa försäljningen när mitt erbjudande – så som jag tänker det – är färdigt och klart i mötet med kunden. Om jag alltså börjar sälja innan jag vet vad kunden vill köpa. Under dagen idag blev jag påmind om hur lätt det är att jag är så klar över vad jag kan och har att jag glömmer att det är kundens behov som är det jag ska fylla. Säljer jag det där jag själv har fastnat i eller har jag mitt intresse inställt mot att söka kundens behov och erbjuda det som passar? I säljsammanhang är skillnaden att ha förälskat sig i sin egen ”Unique Selling Point” (USP) eller ha intresset på kunden och söka Unique Buying Piont” (UBP). Skillnaden är att med fokus på kunden blir det kundens behov som styr affären inte min egen idé om vad jag kan eller bör sälja. Bra för båda!

Happy business allihop!